ville flytta till en annan lägenhet redan innan, nu vill ja de verkligen, flytta till en helt ny lägenhet där inga minnen finns kvar alls:/ jag hatar komma innanför dörren hit, jag bara bryter ihop direkt, aven om jag packat alla hans grejor så finns minnerna o de mysiga stunderna kvar:/ jag hatar de, jag vet att de bara gått ett par dagar, men känns inte som de blir som innan ändå...  han har ju hängt me här ända sen jag flyttade in här:( 

givetvis så mötte jag han på väg till jobbet idag.. så jävla typiskt att man gör de precis när man hållt tårarna borta en stund för se normal ut när man skulle till jobbet, ja då kom de givetvis igen.. o nä de märktes inte slls när jag kom till jobbet:/ åhhhhhhhh vill inte ha de såhär:/

Allt bara strulade när jag lämnade Theo idag på dagis me.. han gallskrek o kastade sej mot mej när jag lämnade han, har aldrig hänt innan, gick med en stor klump i magen därifrån på morgonen, o ikväll när jag hämtade han hade han somnat o va inte alls glad på mej när jag väckte han.. första han säger är givetvis ...PAPPA!!!   känns inget bra detta.. känns som han märker att något verkligen är fel, försöker få honom till inte säga ordet pappa o att säga att han ska säga mamma istället, men kommer nog ta tid:/

nä nu får jag väl bädda ner mej i sängen istället.. försöka jobba 7-20 imon:/ god natt!